Alla hinner inte handla så varför inte ge bort sig själv i stället.
Jag har döpt denna kisse till "kompis" fast han har redan ett hem och ett namn men han är så kelig och underbart go så namnet passar honom utmärkt.
Man kan inte vara utan en tårta när man fyller och jag tyckte att den var så ovanlig att jag var tvungen att ta en bild på den så att jag kunde spara det här som ett litet minne.
Eftersom att tårta var en present krävs det ett tack även här.
Tack!!
En underbar chokladtårta som satte sig alldeles rätt i magen och tack för att du tog dig tid att göra den.
Samma dag som jag fyllde fick jag äran att se en föreställning eller vad man ska kalla det och jag måste få säga att det var riktigt kul att sitta där och lyssna trots att min förkylning också hade infunnit sig på plats.
Strax över 500 personer som sjöng i kören och över 2000 personer som trängdes i lokalen för att lyssna och det är inget jag ser ofta.
Min andledning till att visa mig på en föreställning av detta slag berodde mycket på att min pappa var med i kören och jag kände mig lite stolt när jag satt där och lyssnade.
Visst hade jag fått min mp3 spelare som jag är mycket nöjd med men jag såg även detta som en present och båda gjorde mig glada fast på två olika sätt.
Av alla år som jag har fyllt år är det min 25 årsdag som är den absolut bästa hittils, jag hade inte kunnit önska mig en bättre dag eller fått bättre presenter.
Synd att jag inte passade på att kopiera bilderna vi tog.
Hade varit trevligt att få lägga upp dom här.
Jaha! och så har man hunnit bli 25.
Min födelsedag är över och har varit det sen i lördags så detta är en sen uppdatering men det är ju inte ovanligt.
Först vart den en suprise överraskning av min sambo och vi firade tidigare tillsammans med hans släkt vilket uppsakattades mycket av mig.
Helgen som var nu firades tillsammans med min pappa och då firade vi på den rätta dagen och jag fick äntligen min mp3 spelare som jag har tittat på så länge, iriver e100 finns nu i mina händer och jag kan inte vara mer nöjd med den.
Visst finns det lite saker som jag kanske saknar men den lever fortfarande upp till mina förväntningar så nu kan min förra som också är en iriver få vila lite.
Vill tacka alla för en underbar överraskning och för alla fina presenter jag fick.
Har aldrig varit med om överraskningar av den här sorten, inte heller har jag fått äran att ha så många trevliga och glada människor omkring mig när det gäller födelsedagar så jag tackar er från botten av mitt hjärta.
Ni har gjort mig väldigt glad.
Tack vännen min för den finaste present man kan få, gemenskap.
För inte så länge sedan försökte jag sätta eld på en kastrull med ris i stället för att faktiskt fixa med middagen.
Katastrof säger jag bara och inte luktade det gott heller men min klantighet tycks inte ha någon ände.
Tömde min mp3 spelare tidigare idag för jag tänkte att lite ny musik vore på sin plats men kommer i sammma veva på att låtarna som finns där inte fanns på min dator så nu är allt borta och jag ville gråta en skvätt över mitt fatala misstag för att inte tala om min no brain kapacitet.
Försökte leta upp mina duktigt raderade låtar men hittade inte ens hälften av allt jag hade så nu sitter jag med ny musik men smaken av min lilla miss är en aning bitter och jag funderar över om det finns andra lika borta i huvudet som mig eller om jag är ensam om att inte använda hjärnan jag föddes med.
It's dark
It's cold
It's silent
I'm lonely
I'm sad
I'm frozen
It's dark
It's cold
It's silent
I'm lonely
I'm singing
I'm dancing
It's dark but i like it
It's cold but i will dance the cold far away
It's lonely but i will sing until the empty feeling is gone
Please hold me
Please talk to me
Please take me to a bright place
Vad hände med dom underbara restaurangerna innehållande bra trevlig personal som visste vad genuin kundkontakt betydde.
Underbara kypin med mysiga lokaler som gjorde att man kände sig välkommen och som fick varje person att känna sig uppskattad och som hemma och där personalen serverade utan stress.
Vart man än vrider och vänder sig idag hittar man bara ställen som erbjuder snabba lösningar för den stressade familjen,beställ det du ska ha och hämta upp det 10-20 minuter senare "Tack och välkommen åter"
Lokalerna ska vara hypermoderna med en design som ger uttrycket kalt en helt ny mening, fägerna ska vara på det rätta stället, får gärna gå i färgerna brunt/vitt och ljuset ska vara riktat på ett speciellt sätt och det ska inte finnas något på väggarna sen ska personalen vara precis lika stressade som kunderna och sen ska det inte gå att hitta riktig mat.
Kan räkna upp bra ställen med ena handens fem fingrar och jag tycker verkligen att det är tråkigt.
Det gamla får göra plats åt det nya för alla vill gå till fräscha lokaler som oftast är inglasade och nu finns det bara sådana ställen.
Pastahus, kaffehus, subway osv osv alla ser lika ut i mina ögon och alla är inriktade på att det ska gå snabbt.
Men om man inte vill ha de då!
Tänk om man bara vill sätta sig ner med familj eller vänner och ha de mysigt och trevligt, låta tiden ha sin egen gång vart ska man vända sig då.
Jag är inte gammal men ändå säger jag glatt att det va fan i mig bättre förr.
Igår strosade vi runt på vad som bör vara en årlig julmarknad men för mig var det första gången och jag måste få säga att det var en av dom mysigaste jag har varit på.
En massa tända ljusmarshaller längs vägen fram till själva marknaden och väl framme fanns det ännu mera ljus som hade satts upp lite här och där runt själva slottet.
Undra om man kan kalla det för en slottsmarknad i stället?
Första gången jag såg detta slott var i sommras men att få se det upplyst av en massa ljus en mörk vinterkväll var något helt annat och det gav själva byggnaden en helt annan charm.
Vissa slott gör sig mangnifika när solen ligger på en härlig sommarkväll men detta slott gjorde sig förtrollande ståtlig, såg liksom ut att vara större än det egentligen är.
Själva marknaden då?
Mycket att se på men samtidigt inte mycket alls.
Tror att det var många som sålde samma saker bara att de gick under annat namn och kanske vara annorlunda tillagat men på det stora hela lika men lika kul för det.
Lite pengar slösades allt bort eller för att vara ärlig så gick det åt en hel pengar men det var det värt.
Som alltid var det vldigt trevligt sällskap som gjorde det hela ännu bättre.
En vecka senare gör lilla jag en uppdatering.
Jag har hunnit med både det ena och det andra under den gångna veckan och de tack vare god sömn som leder till att jag känner mig utvilad om mornarna.
Sen får vi inte glömma att den lilla minisemestern till östersund förra veckan är vad som har gjort denna vecka så bra, resan var precis vad min trötta hjärna och kropp behövde för att kunna fortsätta med livets dagliga rutiner och slit.
Promenad i skogen, sällskap av både trevligt folk och gosiga djur (som jag ville kidnappa med mig hem men inte fick) är inte att underskatta och jag hade verkligen trevligt.
Dom svenska skogarna kan trots allt vara väldigt mysiga.
Tackar ödmjukast för att jag fick förlja med.
Trött när jag vaknar och trött när jag kliver upp, känslan av att ha sovit finns där men ändå inte alls där.
Kroppen känns tung, huvudet tjockt och ögonen halvgrusiga och svullna när jag vaknar och det förknippar jag inte med en god natts sömn utan det är snarare biverkningar av en hel natts vridande och vändande.
Jag brukar känna mig trött som alla andra men när jag väl lägger mig till rätta i sängen försvinner tröttheten och jag blir liggandes där med trött irretation.
Varför kan jag inte sova när jag känner mig så trött att jag nästan somnar sittandes, är det något allvarligt fel på mig!
Detta är nu en natt av många och jag bara önskar att jag en morgon kan få vakna och verkligen känna mig pigg och helt utvilad men just nu verkar det inte som att de finns någon ände på alla sömnrubbade nätter där jag sover ena minuten och är vaken den andra.
Ska städa mig helt slut idag med förhoppningen om att kunna få sova som en normal människa och vakna som en normal människa.
Spelet Max payne finns nu även som film och jag tänkte att de kunde vara kul att se den.
Men det var nog den sämsta filmen jag har sätt på länge,var nästa så att jag undrade över om det vara drama jag tittade på.
För att beskriva hur illa jag tyckte om den kan jag bara säga att den inte ens är värd att ladda ner men som allt annat som skrivs här är det bara min personliga åsikt.
Spelen är bra mycket bättre och det kändes som att filmen bara var något man vill göra utan någon direkt tanke eller känsla bakom vilket är synd för den kunde ha blivit bra.
Igår kom den första snön och lade sig som ett tunt lager på gräset, bilar och på sanden i lekplatsen men på backen smälte det bara.
Betyder detta att vintern är här nu och inte bara på väg.
Vad är det som är så bra med vintern egentligen?
Hemska årstid!
Jag var en av dom som trodde att vid 15 års ålder så räknades man som vuxen och då kan man allt, man vet allt och så är man störst i världen.
Min pappa kunde inte rubba mig på dom där punkterna för det var ju jag som visste bäst och det ville jag visa genom att flytta hemifrån vilket jag också gjorde.
Sen den dagen har jag fått lära mig en hel del saker som jag in min ubblåsta lilla hjärna faktiskt inte kunde eller ens hade hört talas om.
Utgifter, inkomster, städning och matlagning var saker som tillhörde vardagen men för en på 15 finns det bara "Ge mig pengar" och "jag vill göra roliga saker".
Två små saker som inte går ihop med resten men jag lärde mig det mesta fast den hårda vägen dock.
Idag kan jag allt det där, trodde jag i alla fall fram tills livet visade mig att det finns saker kvar att lära sig som ex att man inte ska sätta sig med ett spel samtidigt som man ska laga mat.
Ställde kastrullen på plattan och lät vattnet koka upp, hällde i riset och gick sedan därifrån för att fortsätta spela tills det var klart.
Vart var min hjärna egentligen??
Lämnade plattan på högsta värmen och kom in i köket precis i tid för att känna lukten av väldigt bränt ris som var på gränsen till att eldas upp.
Har aldrig i hela mitt liv lyckats med en sån här grej men någon gång ska vara den första synd bara att den kom nu och inte förr.
Klantigt!
Hösten är här på riktigt nu och med hösten kommer mörker och kyliga kvällar samt mornar.
Med hösten kommer vinter och vad passar inte bättre under den kalla årstiden än inomhus aktiviteter eller hobby som det också kan heta.
Jag har inte varit en person som hållit på med något specifikt innan men nu tycker jag att det är på tiden att skaffa sig en eller flera hobbys så att jag kan använda mig av lite otränad kreativitet och fingerfärdighet.
Måla och rita har alltid varit något som har funnits på sidan om så jag tänkte att jag skulle göra ett seriöst försök att utveckla mig själv inom det området så att jag kan kanske kan göra något annat än att rita olika tatueringar.
Förutom måla så har jag planer på att börja sy kläder och nallar men än så länge blir det nog inget avancerat, en tröja eller något annat enklet till att börja med och sen får vi se vad som kommer efter det.
Gästrummet kommer att göras om lite så att jag kan få plats med mina nya planer som jag hoppas blir något värt att ha och som kanske blommar till något i framtiden eller så slutar allt i en enda röra med en sur jag i mitten av det hela.
Känner att hur det än går så är det bättre än att försöka fördriva tiden vid datorn som ändå inte kan hålla min koncetration uppe.
Skulle egentligen ha börjat med detta för länge sen fast bättre sent än aldrig eller vad är det man brukar säga som ursäkt.
Äntligen tycks det finnas lite hopp för mig och olycka för min inte så tjocka plånbok.
Fick lite tips och hjälp från trevliga människor så tack vare dom kan jag nu sitta här hemma och beställa mina kära kläder, jag behöver inte bara titta utan jag kan även få hem.
Det tycker jag är lite lyxigt.
För att ha råd att förse mig själv med allt jag vill ha behövs antingen ett jobb eller flera jobb beroende på lön och göra men jag är inte kräsen så länge det säger klirr i kassan och wee i garderoben.
Känner mig som ett barn på julafton och det hela blir bättre när jag tänker på att min älskade hello kitty pyjamas samt mina nya väska med kuromi snart anländer till mig.
Jag är så barnsligt lycklig!
Ett JÄTTE tack er som har tipsat
Min sambo sa åt mig att gå in på en sida och titta och det var skulle då vara reklam för psp.
Den sötaste reklamen jag någonsin har skådat, borde finnas mer reklam på det sättet för det tilltalar i alla fall.
Massa små söta figurer som man kunde klicka på och så visade dom olika saker på ett mycket roligt sätt.
Passde mig som gillar söta saker.
Jag är inte så bra på att direktlänka så ni som vill se får kopiera och klistra in.
Ber om ursäkt för min okunnighet =)
www.gopspgo.co.uk
Jag har setat med en och samma ansökan hela dagen idag och lyckas verkligen inte få till det hela.
Vad är en bra ansökan och vad är en dålig?
Jag vet på ett ungefär hur det ska vara men just nu hjälper inte den vetskapen mig överhuvudtaget.
Har ingen aning om hur jag ska formulera mig för att låta intressant men ändå inte långdragen så att arbetsgivaren hinner somna.
Att fråga om hjälp här hemma är som att kasta en studsboll mot en vägg så jag låter nog helst bli.
Vill ha jobbet men i den här takten så kommer det inte att hända mycket är jag rädd.
Jag hatar verkligen det här.
Kan ju få huvudvärk för mindre.
För att få jobb måste man söka och för att söka måste man ha ett så kallat cv eller meritförteckning så nu sitter jag här i det stora cv havet och undrar om det någonsin kommer en ände på det hela.
Jag kan aldrig komma på något bra att säga om mig själv än mindre formulera mig så att jag låter intressant för en arbetsgivare så det hela slutar med att jag ger upp och bara skriver något.
Igår bad jag om hjälp och fick för första gången den hjälpen jag bad om så nu känns vissa saker enkla medans "sälja-mig-själv-grejjen" fortfarande inte har nått ett stadie av bra men det kommer väl hoppas jag.
Men hur kan jag veta att det som står i min ansökan tilltalar, det är ju trots allt omkring hundra andra som också söker det här jobbet.
Kommer aldrig att bli någe klok på det här med ansökan, cv och personliga rader.
Dumt påhitt.
Om man tittar sig omkring, riktigt tittar på alla människor som går förbi en så kan man se att alla har olika stilar på sina kläder.
Sen tar man sig en ordentligt titt på den befintliga klädmarknanden och där ser man att det varierar inte alls lika mycket som det kanske borde göra.
Det finns inte tillräckligt med variation för att kunna behaga alla stilar trots att det faktiskt finns en en väldigt stor efterfråga och marknad men ingen tycks vilja ge respons vilket jag tycker är synd.
Tänk om det fanns lika många butiker för dom som gillar Hello kitty, goth, punk, anime osv som det gör för dom som bara kan valsa in på HM eller JC och handla, vad lätt det skulle vara att få tag på saker och ting och priserna skulle inte vara så saltade som dom är idag.
Hur många har inte gått in i en hörnbutik fullproppad från golv till tak med kläder/prylar och det enda man har tänkt är att dom borde bli större så att även dom kan få en våning i något stort nytt galleri men tyvärr så är det ofta privat personer som väljer att öppna eget just för att dom tycker som mig att det finns för lite och dom kan tyvärr inte konkurrerar med stora kedjor.
Dom stora kedjorna tycks inte se på det vanliga folket för om dom gjorde det skulle marknaden vara mera blandad.
Tycker att vi ska ta efter japan, england mf när det gäller kläder och utbud.
Det ska väl ändå finnas något för alla och det ska vara lättåtkomligt med bra priser för kläder måste man ha.
Satt precis och surfade efter lite bra bilder på Hello Kitty när jag kom över en blogg som har väldigt mycket med henne att göra men kanske inte på ett sätt som man är van vid.
Den här stackars killen är så less på den mycket populära katten att han har döpt det hela till "Hello Kitty hell" och det han skriver lockar lika mycket till skratt och förtjusning som till ren förolämpning och hårda ord.
Det fanns dom som tog det hela med ro och det fanns dom som tog hans inlägg till en personlig nivå.
Som en äkta maniac jag är till denna mycket älskade och hatade katt kan jag förstå att man inte vill se någon trasha det man tycker om men som sambo med någon som inte tycker om HK något nämnvärt kan jag även förstå hur det känns för honom att behöva höra om en och samma sak dag ut och dag in, i längden så kan det inte bli annat än irreterande.
Om min karl skulle sätta gång med någon liknande blogg skulle jag inte göra annat än att skratta.
Enligt många så har denna figur nått sin punkt och är idag inget annat än sönder tjatad medans andra tycker att hon är underbar.
Tror nog att det hela hänger på när man fick höra talas om henne första gången men jag kan ha fel.
I fall det är någon som läser detta inlägg och undrar över om jag verkligen är en maniac så kan jag säga naturligtvis men bara för det så behöver jag väl inte bli upprörd så fort jag ser någon som inte tycker om henne lika mycket som mig.
Hysteri kan verkligen vara farligt.
Vi vill ha en ny soffa men hittar ingen.
Någon som har en soffa på lager åt oss?
Det har inte hunnit bli kallt ute ännu men ändå så åker jag på en förkylning och det blir då årets första.
För min del hade det gärna fått vara kallt ute ungefär en 5- eller något så kanske det inte hade behövt kännas så varmt och jobbigt.
Känner för att sova hela tiden men så fort man lägger sig ner så vill man sätta sig upp igen för att andas lite.
Har inte ont i halsen utan det sitter i bröstkorgen det jobbigaste stället man kan ha det på.
Hosta fyra gånger och på femte gången har jag lyckats hosta upp det som irreterar och kläggar igen när jag andas men under dom fem gångerna har det hunnit bli irreterat och gör ont.
En klassisk förkylning som med lite otur kan ädras till något som inte försvinner på en månad eller två.
Så mycket för att komma in i vardagen igen efter semestern
Mycket folk och en stämmning jag inte har känt av tidigare.
Alla sjöng, jublade och var riktigt glada och det hela blev bara bättre av att det var så blandade målgrupper.
Det var både barnfamiljer, unga, jämnåriga och medelålders som stog och trängdes i en klunga och en rätt stor sådan med när ingen mindre än herr Winnerbäck tog plats på scen.
För min del var detta premiär och det kan ha och göra med att jag inte är något fan till honom men jag erkänner att hans live framträdande är värt att se ändå för han gör det mycket bra, faktum är att han är bättre att se live än att bara ha hemma i högtalarna när man inte själv lyssnar.
Förutom Winnerbäck så fanns även Miss Li på plats och för någon som bara lyssnar på jpop var detta verkligen något nytt och jag fastnade verkligen för hennes musikstil och röst så det blev en skiva med henne när jag ändå var där.
Det visade sig att det fanns något för mig där också så det var inte så tokigt att följa med trots allt.
Om man bortser från värkande fötter och rygg så var det faktiskt riktigt trevligt så jag tackar för att jag fick den här möjligheten.
Men ännu är jag inte konverterad.
I detta hus och förhållande så lever vi båda bakom varsin skärm från morgon till kväll och det är väldigt sällan vi klarar av att göra normala saker tillsammans än mindre klara av en så enkel sak som att prata med varandra.
Det är tydligen alltid någon som inte hör på första eller andra försöket och blir det ett tredje är det inte ens säkert att man orkar upprepa sig utan låter det falla åt sidan helt.
Vi kan ta paus för att laga mat, äta, städa,tvätta,duscha och "jobba" som normala människor vilket kanske är ett rent mirakel ibland men även rätt så skönt annars hade vi säkert blivit vräkta och klassade som en fara för allmänheten.
Ibland kan jag stanna upp och fundera över om detta verkligen är normalt och om det verkligen är något som andra skulle klassa som ett normalt förhållande?
Frågar man mig vilket händer lite nu och då, så kan jag inte säga annat än att det har blivit en vana som idag går på ren rutin.
I början tyckte jag att denna så kallade hobby var en aning enkelspårig och tråkig men det är sant att man blir som man umgås.
Det trista är att fantasin lämnar plats för det som visas på den fyrkantiga glas-grejjen som ögonen ständigt vilar på och det kanske inte är så jätte bra och sen finns det risk för att dagarna alltid är likadana..tadaa..enkelspårigt som fan.
Men det är mitt liv och det är ett liv som jag har valt att leva i så jag ska kanske inte klaga men ibland undrar jag fan i mig vart gränsen för hobby och totalt mörker går någonstans!
Standard fråga "vad har ni gjort för kul i helgen då?" standard svar på det är "inget speciellt, jag har tittat på anime eller spelat och karln har gjort något annat vid sin dator".
När vi ändå är igång kan vi lika gärna ta följdfrågan på det "Är det inte tråkigt att bara sitta?"
och det är här en så kallad pinsam tystnad uppstår och det betyder att jag sitter och begrundar alla frågor och svar.
Sorgligt.
Ska man inte göra saker med varandra?
Ska man inte ha kul?
Ska man inte kunna prata som normala?
Ska man kanske inte ha ett liv?
JÖSSES!!!!!!!!!!!
Av någon konstig andledning så har mitt öga ömmat och runnit idag men jag kan inte förstå varför för det fanns inget i ögat som irreterade men ändå så gjorde det ont.
Jag skulle beskriva det hela som om man skulle ha råkat peta sig i ögat av misstag så att ögat tror att det finns något där.
Tror att det där är något som dom flesta har varit med åtminstone ett par gånger under sitt liv.
När jag rör på ögat så blir det irreterat och så kommer tårarna, ser nästan ut som om jag konstant skulle gå omkring och gråta viklet jag inte finner särskilt roande.
I ljuset så blir ögat lite "sömnigt" och måste vila lite och så börjar det återigen att rinna och jag måste naturligtvis vara där med fingret och gnugga/peta även fats jag vet att det inte blir det minsta bättre av att jag gör så.
Trots det så tittade jag igenom tre filmer och ingen av dom var sorglig vilket kanske hade varit en passande kategori så att jag hade kunnat säga "nu har jag med gråtit till en film".
Det har blivit lite bättre nu så förhoppningsvis går det över till imorgon.
Ska vara jag till sådant här med.
Är det inte ryggen,magen, halsen, fingrar och huvud så är det något annat.
Undrar om de är det här som kallas för symtom?
You are powerful, but can be stubborn and temperamental. You seem to have a little of a non-caring attitude. However, deep down, you have a bit of a soft spot for those you have become attached to.
Nu är semestertiderna över och sommaren gör plats för hösten som förövrigt nästan är här om man ska se till vädret som är utanför.
Klagar verkligen inte på vädret som är utanför utan jag snarare välkomnar det och så sitter jag naturligtvis här och hoppas på att det ska komma ett riktigt oväder som drar med sig åskan.
Tyvärr är det inte alla som tycker om oväder lika mycket som mig, speciellt inte i det här hemmet men man kan ju alltid önska.
Nackdelen med den regniga hösten är att det ändras igen och blir vinter.
Men nu tänker jag se fram emot en höst fylld av regn och löv som byter färger.
Med regn kommer sniglarna och jag blir lika deprimerad varje gång jag inser att dom fortfarande inte är utrotade.
Skulle ha badat mer under värme dagarna än vad jag gjorde men jag får se till att bada massa nästa sommat i stället.
Jordgubbar i mängder har det blivit i alla fall och besök har man haft så sommaren har inte varit helt tråkig.
Äntligen är letandet efter en passande väska över.
Som en sann Hello Kitty maniac har jag lyckats komma över en väska med henne på och den är dessutom i en bra storlek så att hela världen kan få plats i den om jag så skulle vilja.
Problemet är att jag inte har så många saker att lägga däri så den kommer nog inte ens att vara halvfull.
Men det gör inget för det är en Hello Kitty på den och jag är så stolt över att ha ännu en sak till min samling.
Frågan är om min sambo tycker att det är lika kul?
Han tittar på mig och säger "Du är värre än ett barn på julafton" vilket jag tar som att han anser att jag är en aning knäpp.
Vart så irreterad över att det hela tiden luktade brända popcorn i lägenheten oavsett hur mycket jag än försökte vädra så jag beslöt mig för att ta en liten titt i micron medans jag ändå höll på med städningen.
Möttes av en illaluktande micro med fula bruna väggar.
Såg ut som att någon hade stängt in en rökare där men det luktade i alla fall inte som det.
Blev till att skura den stackaren invändigt och hoppas på att lukten ska försvinna bara allt inbränt försvinner men under tiden luktar det som om vi ständigt försöker laga mat här, mat som inte alls blir någe bra.
Man ska inte grilla popcorn
När man har haft roligt så ska man även ha tråkigt och för min del innebär det en övernaturligt stor disk som ockuperar hela köket och en massa flaskor som står och dräller både här och där i lägenheten.
Önskar mig verkligen en diskmaskin just nu.
Hade varit bra om min städning hade slutat där men så roligt fick jag inte ha utan det ska även damsugas och skuras, sen när det är färdigt då är jag förmodligen klar och lägenheten ska då se ut som den gjorde innan allt trevligt folk anlände.
Blir smått galen när jag tittar mig omkring och skulle inte vilja annat än skrikandes springa härifrån så att jag slapp se allt.
Av någon skum andledning så luktar det brända popcorn härinne och det vill inte försvinna.
Poesi i mina öron är en handfull virvlar som stillar stormen i min själ.
Musiken i min själ stoppar världen utanför.
Stänger mina fönster och känner bara mig själv.
Musiken är min poesi.
Mina fönster är mina ögon.
Låt själen sluka alla toner.
Låt alla toner dansa genom alla vrår.
Låt tonerna ta över.
Lär känna ditt tomrum.
Lär dig tycka om ditt tomrum.
Lär dig fylla ditt tomrum.
Musiken är min poesi.
Musiken är mitt tomrum.
Musiken fyller mitt tomrum.
Eftersom att alla ändå var samlade här för att fira så tänkte vi passa på att göra något kul och det är inte varje dag man har pengar att spendera så varför inte spendera dom på en krog eller två.
Kvällen började med mat och lite gott att dricka sen blev lite mer att dricka väl nere i centrum och det vart så mycket att jag passade på att ta en svängom på dansgolvet.
Kände mig både dum och klumpig men jag får väl se det hela som att jag bjöd på mig själv så om det var någon som skrattade åt mig var det värt det.
Jag hoppas att alla hade lika trevligt som jag hade men det fanns stunder då jag kanske inte hade så kul men det hör väl till, man kan inte ha kul hela tiden.
Fast roligt var det dock på hemvägen då de hölls allsång hela vägen och en bra stund efter att man kommit hem.
Tror inte att jag har haft så kul på väldigt länge.
Mycket dricka vart det i alla fall och mer blev det när man kom hem vilket min kropp inte tyckte så mycket om.
Sov som en liten gris när jag väl hade somnat och när jag vaknade ville jag verkligen sova bort hela dagen och vakna upp nästa men så blev det inte.
Så var det slutfirat för denna gång, i alla fall för min sambo.
Såg ut att ha varit ett rätt så bra firande med dom närmaste i släkten närvarande och tårtan tycktes gå hem hos dom flesta vilket jag verkligen uppskattade.
Var första gången jag gjorde en chokladmarängtårta och jag tyckte att den vart riktigt bra om jag får säga så själv.
Idag fyller min sambo år så det vankas besök och tårta.
Var tvungen att ta en bild på denna läskande sommar tårta bestående av chokladmaräng bottnar och jordgubbar med grädde som tillbehör.
Ser det inte gott ut
Flash som tidigare var en gäst i vårat hem har nu blivit adopterad av oss och jag tror nog inte att kissen klagar på det.
Hon är så hemmastadd här att grannens balkong lockar med nya äventyr trots att hon inte får gå över dit fast hon är en sådan lydig katt att hon kom när man sa till henne och de är mer än vad våra andra två katter gör.
Något som vi inte visste om tidigare men som vi vet nu är att Flash inte vet hur man använder en sele, har aldrig sett en katt få sådan panik som hon fick och det gick inte att ta i henne så att man kunde hjälpa.
Jag försökte få av henne den men så fort jag kom nära vart hon som en vildkatt.
Någon borde kanske ha sagt något om Flash icke vana av sele så kanske vi kunde ha besparat henne stressen.
Tog tyvärr en lång stund innan den stackars katten återhämtade sig.
Skrämde dom andra två så det stog härliga till men dom har vi haft sen dom var små så det var inget problem att lyfta bort dom från händelsernas centrum.
Äntligen har jag fått mina jordgubbar som jag så länge har tjatat om.
Bara för att jag inte fick några under midsommar som jag hade hoppats på så passade vi idag på att köpa hem fyra liter.
Nu ska jag väl klara mig ett tag och alla slipper höra mig tjata.
Ungefär två månader senare så flyttar jag in eller mina saker flyttar in men det känns som att det är nu lägenheten blir hem.
Äntligen vi har ett hem!
Nu kan vi ta emot besökare som känner för att besöka oss.
Bar kartonger både upp och ner och ner och upp så nu vill jag inte ta i en kartong på väldigt länge och jag vägrar att flytta en enda lite pinal, allt får stå som det är och jag tänker inte hjälpa någon att bära på en månad eller tre.
Kan egentligen inte säga för mycket eftersom att jag lovade min kompis att hjälpa henne flytta om det fanns tid till de.
Trots att kartonger och annat tjafs har varit jobbigt så har ialla fall vädret varit på den glada sidan.
Solen har lyst stark på himlen och det är mer än vad som kan sägas om midsommar som bara regnade bort och det suger enligt mig.
Det är sånt här fint väder jag hade velat haft då men det vart regn bara för att det fanns möjlighet till bad och nu finns inte den möjligheten så då kan solen lysa och jag bli grillad.
Solen har ju visat sig på den riktigt ljusa sidan ett tag här så jag hade stora förhoppningar om bra väder till midsommar.
När vi sen vart bjudna med till en stuga med badmöjligheter packade jag naturligtvis med mig mina badkläder i tron om att jag verkligen skulle kunna bada.
Badväder vart det inte tal om alls utan det blev ett dopp på fyra dagar som enligt traditionen regnade bort och blåste bort.
Trots det dåliga vädret så vart det grillning och det satt riktigt fint.
Kasta pil går också men
Pratade med min pappa igår och fick veta att han hade ramlat ihop när han var ute och gick.
Tydligen så hade han börjat känna sig lite yr och sen bara svimmat, väl nere i backen så slog han sönder sina glasögon, spräckte ena ögonbrynet och fick sig en rejäl smäll på låret av nycklarna som hade legat i hans ficka.
Resultatet av det vart tumult balnd folket som fanns på plats och såg det hela och en ganska blåslagen pappa som idag känner sig aningen mör.
Vill tacka alla som var på plats och hjälpte min pappa när han behövde det, utan hjälpen han fick så kanske saker och ting inte hade gått lika smidigt.
Det var ett par hjälpande händer som ringde efter en taxi åt honom och som hjälpte honom upp samt kom med papper och vatten så att han kunde torka av sig lite.
Inne på akuten sedan så limmade dom ihop honom, kollade övriga sakdor och sen så fick han åka hem igen.
Det var för snart en vecka sen den incidenten men lilla jag fick veta det igår och jag hade önskat att han kunnat höra av sig lite tidigare men de är bara önsketänkande.
Idag var det dax för ett återbesök på sjukhuset för att lämna ytterligare blodprov och jag hoppas han överväger tanken att kanske byta medecin så att detta inte händer igen.
Tycker att det räcker med att han råkade ut för en mindre hjärtinfarkt och bara det lilla gjorde mig lite orolig.
Vill inte behöva tänka på att han kanske kan svimma av lite när som.
Min hals har av någon outgrundlig andledning svullnat upp men bara på den högra sidan och det gör ganska ont när man försöker äta, dricka eller bara svälja.
Trodde först att det var en konstig förkylning på väg men så var inte fallet såvitt jag inte har lyckats få ett virus i halsen som inte sprider sig.
Men det hindrade inte mig från att äta årets första jordgubbar idag och det smakade lika gott som jag hade väntat mig.
Synd bara att dom tog slut så fort och jag ångrade att vi inte köpte en kartong till och de lagom efter att de inte fanns flera att äta.
Måste köpa fler jordgubbar hur ont det än gör i halsen.
Verkligheten säger mig dock att om det inte går över snart så är det kanske dax att börja fundera över ett läkarbesök.
Snart har man gått en vecka på "vuxendagis" och vad har jag lärt mig då?
Jo jag har lärt mig att detta är ännu ett ställe där man kan stuva in arbetslösa på och som inte tycks leda till något nyttigt.
Men jag går dit i alla fall och jag försöker att göra det bästa av det hela vilket inte är så lätt.
Folket som jobbar där är trevliga men tycks gå mera på känsla istället för utbildning när dom avgör vilka som vantrivs och vilka som inte tycks göra det.
Kan vara dumt att ha studerat lite beteendevetenskap när man väljer att jobba inom ett yrke som de där men det kanske bara är en åsikt jag har skapat efter att fått höra att jag egentligen inte vill vara där och de baserades på känslan hon fick och att jag inget sade.
Prata och du trivs men är du tyst så vantrivs du och kanske bör fundera på att inte vara där.
Tycker inte om att bli dömd på förhand och speciellt inte av någon som bara har sett mig i 4 timmar och pratat med mig i 10 min.
Va bra, riktigt suverän människokännare de där.
Ska man jobba med "ungdomar" så tycker jag att man bör ha en viss utbildning och erfarenhet bakom sig men det verkar ganska tydligt att det är något som kommunen verkligen sparar in på.
Kanske är det för dyrt att anställa någon som har vad som krävs eller så är det helt enkelt så att den med utbildning inte vill ödsla sin tid på ett jobb som inte ger dom något.
Utada hikaru
Colbie
Saelynh
Cold electric
Pendulum
Olivia Lufkin
Anna Tsuchiya
Namie Amuro
Aural vampire
Kat Deluna
Blank n Jones
Gigi
Dj Tiesto
Daft punk
Morcheeba
Astrix
Dj Irene
Dj Bomba
VNV nation
Metallica
Creambase
Dj Liquid
Dj Shog
Dj Shadow
Jay Chou
Amy Whinehouse
Neon lights
Naomi
Phasio
Topmodelz
Bob Sinclar
Vargo
The Migrants
Ziggy X
Talamasca
Nu får det räcka =D
Första utekvällen på några år och de vart den bästa kvällen jag har varit med om.
Trodde ett tag att jag skulle vara den som vinglade hem men så blev det inte och detsamma gäller för mitt sällskap.
Mycket skratt och lagom med dricka och sen en lagom promenad hem som innebar att lilla jag var tvungen att stanna ett par gånger för att mina hälar led av små skador i form av skavsår.
Alla drack med måtta utom Poochi, tror nog att han fick i sig lite väl mycket vilket får mig att undra över hur han mår idag.
Poochi tackade för sig ett bra tag innan alla andra beslöt sig för att vandra hem.
Somliga lider av en duktigt kass buk men förutom det tycks gårdagen inte ha satt några fler spår.
Känns som att man måste göra de här fler gånger.
Har lite ont i skrattmusklerna idag men det kan jag gott ha, hellre det än illamående mm som annars brukar vara en nota som kroppen står för.
Initial D
Duelist
Face
Seven days
Ichi the killer
Memories of a geisha
Arang
Constantine
Gladiator
One missed call 1-3
The silence of the lambs
Hannibal
Red dragon
Saw 1-3
Black hawk down
Swat
The terminal
Catch me if you can
The Da vinci code
Road to perdition
Save private Ryan
Swordfish
Man on fire
Inside man
Training day
Deja vu
The bone collector
The hurricane
Darkwaters(japanska ver är bäst)
Remember the titans
Next
The departed
As good as it gets
Something's gotta give
Naked weapon
Nu orkar jag inte skriva mer
Sol, bad och undanstoppad på ett "vuxendagis" för underbara aktiviteter under sommaren.
Kanske kan sluta drömma om en härlig sommar vid ett vattenhål redan nu och hoppas på en massa regn, en äkta svensk sommar.
Den positiva delen måste väl vara pengarna och om jag är ekonomisk nog under sommaren kanske jag kan få min efterlängtade tatuering till hösten.
Alltid något att tänka på när man vill vara överallt utom där man sitter för stunden.
Gjorde en liten vända tillbaka till tiden då man var liten och gjorde en massa saker som man egentligen inte fick.
En av dom sakerna var att rita på tapeterna och det var just den lilla saken jag fick för mig att göra idag och det var faktiskt ganska kul, mycke yta att kluddra på.
Passade på innan dom hann med resten av lägenheten som artar sig till det bättre sakta men säkert.
Huvudet bankar av färgen och limmet ibland(undrar om det kallas för att sniffa?)men det går att vädra som tur är.
Är livet så trist att man inte har annat att prata om än just renoveringen som man bara så där i förbigående inte fixar själv eller är det så att livet är så lugnt.
Wohoo!!
Tapeterna i hallen och ena sovrummet är på väg, nu händer det något och vi slapp vänta en till två månader.
Synd bara att man blir väckt så tidigt fast jag ska nog inte klaga.
Stadsbo ännu en gång!
Äntligen inflyttad och allt är på plats.
Känner sig verkligen som hemma så här kommer man inte ha några problem med att trivas.
Till och med katterna trivs här, mycke yta att röra sig på men samtidigt lite läskigt.
Imorgon blir det saker att göra och jag hoppas att allt ska flyta på bra från och med nu.
Nästa månad kommer mina saker hit, då är jag verkligen hemma.
Hej då lägenhet och hej då lilla instängda by alla dess instängda invånare.
Kommer inte att sakna den här hålan men jag kommer säkert att sakna lägenheten lite, det är ju trots allt en bostadsrätt med stora möjligheter om man har både pengarna och tiden till att hålla på.
För att vara en etta är den faktiskt helt okey och på något konstigt vis lyckades vi med den stora bedriften att inte trampa varandra på tårna.
Men nu blir det hello trea så att alla kan trivas.
stackars katter som lider av både förvirring just nu och då är det bara början.
Räknar med att bara se tre av fyra imorgon.
Bye bye internet för ett tag.
So long!
Håller på att avsluta den sista biten i packningen när min sambo kommer hem med en engångsgrill och föreslår att vi ska äta ute denna sista kväll i den här hålan.
På så sätt kommer man ut och får även en paus mitt i allt och det klagar ju inte jag på.
Att man sen slipper disk är bara en stor bonus.
Sagt och gjort,vi packar en kasse och beger oss ut till en lite plats som vi trodde skulle ligga nära vattnet fast det egentligen va en massa vass emellan men utsikt över vattnet hade man ändå.
Vi väljer ut en bra plats som vi rensar från mossa och löv, placerar grillen på ett bra ställe och ska till att tända den.
Just den där biten med att tända den höll vi på med så länge asken med tändstickor räckte sen gav vi upp och slänge skiten i närmaste tunna på vägen tillbaka.
Så mycket för en mysig kväll ute.
Det blev istället disk och kokad korv med bröd med utsikt över bostadsorådet från fönstret.
Kände mig lika road som katterna när dom sitter och tittar ut.
Mera planering, packande och bärande.
Som sagt var en har flyttat och nu ska det göras om igen på fredag men denna gång ska man själv flytta rumpan med tillbehör till en ny lägenhet.
Äntligen kommer man in till stan.
Det sägs att vår och sommar är flyttider och det stämmer verkligen men det ska bli så underbart och nu när man tänker efter så känns det lite som att detta var något man hela tiden hade väntat på.
Nackdelen är att det nya och fräscha inte kommer att hända förrän en till två månader efter att man flyttat in.
Hade gärna velat att allt var iordning gjort men man kan inte alltid få som man vill har jag hört fast nya tapeter mm kommer ialla fall.
kanske skulle söka jobb som flyttkarl eller borde jag kanske säga flyttkvinna istället, så mycket som jag har flyttat borde jag få bra meriter.
Tre personer med så låg humor att den ligger längs backen kan inte ha annat än roligt tillsammans men frågan är om omgivningen är lika road.
Kort beskrivning på deras egenskaper.
En som konstant fiser samt rapar och som tillägg på det lider av riktigt sura fötter, bror till person nr2.
Den andre fiser en hel del den med och kan även rapa men lider dock inte av sura fötter, yngre bror till person nr1.
Sist men inte minst har vi den tredje som inte är fisförnäm och som bara rapar och inget mer.
Alla tre är ute och går(person ett ytterst sen person två i mitten och sen person tre innerst) i solen för att njuta av det fina vädret eller kanske mera för att ta sig hemåt för att vara mera uppriktig.
Person ett rapar rakt i örat på den stackars personen i mitten samtidigt som person tre skriker "WAAAA" i det andra örat. Stackaren i mitten hoppade till vilket inte är så konstigt.
Det roligaste är att inget av det var planerat utan bara råkade bli bra tajmat och skratten var sannerligen ljudliga då vill jag lova.
Känns som att det bara var toppen på detta stora berg över saker som har sagts och gjorts på bara några dagar.
Nu är man lite öm i skrattmusklerna.
Jag kommer att leva länge det är ett som är säkert.
Planering,planering och ännu mera planering har det varit dom senaste dagarna.
Tror saker och ting bara flyger runt i skallen på mig utan att riktigt fastna men jag antar att det är så det är när det är många saker att tänka på samtidigt.
En person har nu flyttat och håller på att insallera sig i det nya hemmet bland kartonger och borttappade saker.
Inte lätt att veta vad som ska göras och inte, vad som ska med och inte när man hjälper någon annan att flytta fast allt gick som det skulle och belöningen blev gratis "dricka" och en hel kväll/morgon full av diverse konversationer.
Kan inte påstå att det någonsin har varit så roligt på bara fem personer som jag hade då.
Helgen blev fullpackad med aktiviteter.
Måndagen innehöll lika mycket som dom senaste dagarna och vissa saker föll kanske inte i smaken men det är bara att ta det för va det är.
Tre månader i Thailand tackar jag inte nej till.
Tre månader och resan betald med gratis boende tackar jag inte heller nej till.
Kom på att det var just det jag gjorde!
Sådan far sådan son brukar det heta men i det här fallet får det heta sådan far sådan dotter.
Envishet tycks gå i släkten och när två envisa människor vägrar att ge med sig uppstår det en så kallad krock.
Min käre far är en mycket envis man som fullföljer saker han har tagit på sig och när det kommer till honom handlar det ofta om jobbet som i mina ögon kan anses som hans andra hem och har varit det så länge jag kan minnas.
I vanlig mun tror jag att det går under namnet arbetsnarkoman.
Att stanna hemma vid än förkylning kan vara väldigt svårt så att uppsöka läkare när konstiga symtom börjar visa sig kan ju faktiskt vara ännu svårare så istället kör man på taktiken att det bara är tillfälligt och att det går nog snart över.
Får höra att det kanske inte har varit sådär jätte prima den senaste tiden och frågar om det kanske inte vore smart att kolla upp det hela hos en läkare bara för att vara på den säkra sidan.
Pappa står på sig och säger "nu är det bra igen"vilket jag tvivlar starkt över men jag får honom ialla fall att lova mig ett läkarbesök om det händer igen.
För honom var det bara ett virus som gick på jobbet, inget att oroa sig över.
Nu har det hänt igen och som utlovat vände han sig tilll en läkare sedan akuten och efter det upplag på ett operationsbord i fyra timmar och efter det inlagd med diagnosen lättare hjärtinfarkt.
Och det har han gått med i över en vecka!
Tack och lov att han uppsökte läkare som utlovat men tänk om han kunde lova mig att verkligen ta hand om sig själv och kanske dra ner på tempot lite.
Men jag antar att det är svårt ibland att faktiskt lyssna på vad ens vuxna dotter har att säga om saker och ting när man är envis.
Ibland kommer man till en punkt i livet då det blir barnen som talar om vad föräldrarna bör göra och inte göra vilket kan anses som ganska komiskt.
Jahapp!!
Och så vart man den lilla obetydliga människan igen.
Ännu en gång har allsmäktiga soc visat sin fulla tyngd och lag men om det sen är rätt kan man diskutera.
Inte konstigt att folk med förutfattade meningar angående sådana som mig häver ur sig det dom gör.
Om jag inte var i denna sits själv så kanske jag också skulle vara en av dom som gör mig så irreterad men nu sitter jag här och försöker mitt allra bästa fast det tycks inte räcka alla gånger.
Vill flytta och förbättra mina chanser så att jag kan komma bort från detta förnedrande liv som egentligen inte är något liv men någon chans till det får jag absolut inte.
Kan vara dumt att "leva" på soc och ha egna tankar samt egna ideer vilket både jag och min sambo har fått bevisat inte bara en eller tre gånger utan snarare fem gånger.
Trodde ett tag där att miss jag-är-så-jävla-allsmäktig skulle applådera och korka skumpa när vi meddelade att vi ville flytta men tyvärr så gick det totalt åt motsatt rikning och nu får man tugga dubbel skit för det.
Ska man vara på handläggare då?
kanske är hon en mall för hur alla på socialen borde uppföra sig eller så kanske det är den inavlade genen som för sin talan i det här fallet.
Liten ort utan insyn från större myndigheter och en chef med storhetsvannsinne så det heter duga anställer likasinnade för trevligt umgände dagtid.
Den som sparar in mest pengar och förstör flest människor på kortast tid får en riklig belöning.
Deras slogan borde vara"Vi hjälper mot era liv som betalning"
Skulle hellre skriva kontrakt med djävulen än vända mig till dom, tror nog att jag skulle få ut mer av det och dessutom så skulle han säkert leva upp till skiten bättre än vad denna mycket skumma myndighet tycks klara av.
Äganderätt på personer finns normalt sätt inte idag såvitt det inte sker på illegal väg eller på lika villkor men går man hos soc så får dom automatisk äganderätt i samma stund som du kliver över tröskeln och därmed är anses du vara deras privata hackkyckling/ sparkobjekt.
Mer snevridet än sådär går det inte att få ens om man skulle leta och jag vill inte veta vad dom sysslar med privat.
Flicka och pojke bråkar med varandra.
Pojke tycker att han är en mycket "cool" kille med stor status men verkligheten säger emot lite, i själva verket är pojken en "idiot" med för liten hjärna och
alldeles för mycket kärlek till sig själv.
Pojken kan inte vara trevlig alls mot flicka så flickan är otrevlig tillbaka.
Pojke säger en massa dumma onödiga saker till flickan bara för att han kan.
Något som båda har gemensamt för stunden är nivån som båda står på och sakerna som sägs hålls på samma låga nivå...tyvärr.
Flickan är ledsen och känner sig åter igen missförstådd eller ska jag säga totalt förbisedd och ignorerad som så många gånger innan.
Flicka och pojke försöker prata med varandra som vuxna människor men det går inte så bra, kanske har och göra med den låga nivån men det är bara spekulationer från min sida.
Hur dom än gör blir det inte bra så flickan tycker efter en mycke lång tid att detta inte är bra och säger att hon inte längre vill leka med pojken.
Flickan tycker inte om att pojken har kallat henne för det fula ordet fitta och frågar pojken:
"om jag är en fitta vad är då du....en generalkuk då eller!"
Flickan som i vanliga fall är en mycket mogen..tja...flicka börjar skratta för flickan inser det komiska i det hela som då är nivån på det hela.
Mycket lågt.
Pojken tittar mycket dumt och stumt på flickan ungefär sådär som man kan titta på en lodis eller förbipasserande fyllo.
Och från den dagen bråkar inte flickan och pojken något mera och den låga nivån förblev kvar hos pojken medans flickan sakta men säkert börjar ta sig uppåt igen.
Tillförordnad privat psykolog som då är jag sitter och skrattar glatt åt denna mycket (återberättelse per telefon) låga ordväxling och förundras över det faktum att man faktiskt blir som man umgås.
Under en period på flera år har vi varit varandras psykologer när livet har lassat över mycket på våra krokiga axlar.
Hur många nätter jag än har setat och lyssnat på flicka vs pojke och deras ordväxlingar respektive handlingar tyckte jag inte att det var så jobbigt.
Det jobbigaste var att inte kunna vara till någon mer hjälp än bollplank vilket säkert hjälpte flicka en hel del om inte annat så hoppas jag att det hjälpte.
Om flicka läser detta så ska flicka veta att hon inte alls var så jobbig och tjatig som hon trodde under alla dessa nattliga samtal.
Jag bryr mig och du är absolut inte onormal på något sätt och inte heller petig för den delen.
Hopp hopp hopp...i sjön!
Så låter det i min hjärna ibland när jag tänker på hur mycket som går en förlorad trots att ansträngningarna inte är av denna värld.
Vad kan jag tänkas göra för fel?
Vissa är tydligen födda till det olyckliga här världen medans andra utan en tanke kan grabba tag i allt som behagar ögonen.
Ännu en gång har saker och ting gått mig emot men jag är inte den som är den.
Nya drömmar och bättre lycka nästa gång.
Idag har man varit och tittat på ännu en lägenhet men denna gång inne i stan.
Ha begäret vart väldigt stort med denna precis som med den andra om inte mer kanske till och med ännu mera.
Inflyttning kommer att ske den första maj om allt går vägen så med lite tur blir det flyyt snart vilket jag verkligen hoppas på.
Trött på att bo i en liten sketen "by" som har både pms kärringar, dåligt utbud på alla fronter och en buss som gillar att åka in på alla avkrokar som går på vägen till och från stan.
Håller tummarna för mig själv att morgondagen kommer att ha många bra saker till mig så att det kan bli något av detta.
Påsken är över sen en vecka eller så tillbaka och den hade inte mycket fint väder att bjuda på.
Vintern gorde ett sitsta tappert försök till en comeback men som lyckligtvis bara åstadkom något litet och irreterande som tack och lov inte varade så länge.
Men nu kan man blicka framåt för det finns hopp igen om att våren är på väg på allvar nu, solen lyser med värme, fåglarna kvittrar och katterna är galna.
Andra vårtecken är blommor, träd, kryp och galna kärringar med grov pms som sakta men säkert börjar visa sig när man antingen är ute eller råkar glömma sin tvätt i tvättstugan för förtsa gången.
Tänkte inte på att man skulle vrida klockan en timme framåt helgen som var nu men det är okey jag kan förstå att den stackars tanten kände sig förorättad och tvingad att ringa till vice världen för att klaga över hur dålig stil det var.
Tur för henne att hon har en karl eller ska man säga hund hon kan gömma sig bakom under tiden som hon själv är på gränsen till upplösningstillstånd över synen hon möttes av.
kan inte vara lätt att komma in och se att andra har hängt sina kläder i torkrummet.
Kärringar på krigsstigen med diagnosen grov pms kan jag faktiskt ta men det jag inte kan med är konstiga människor som anser att deras ord är lag och alla ska dansa efter deras pipa.
Brukar finnas minst en sådan i varje trapp som anser att det ligger på deras bord att kolla alla och om det finns något som irreterar dom så får man världen på sig bara för att man själv inte tillhör samma åldersgrupp dvs gammal och bitter.
Om man bortser från vad som bara är början på ett bråk mellan bitter kärring och irreterad jag med sambo så tog jag med en vän in till stan.
Hon körde och jag skulle guida henne med mitt enastående lokalsinne som bara sådär visade sig vara helt åt skogen inte alls bra.
Hon hann bli både förvirrad, stressad och lite smått nervös men efter mycket om och men så lyckades vi komma fram utan större olyckor.
Bara några smärre sura miner från medpassagerarna bakom oss men det är sånt man får ta men jag tänkte att jag lika gärna kunde göra en liten ursäkt här och säga att det var mitt fel.
Vilken tur tänker alla att det inte var guiden som körde för då hade det säkert blivit ännu mera fel.
Regn
Tittat film
Spelat spel
bråkat med katterna
Förkyld
Vilken underbar dag!
Tror jag går och lägger mig nu...
Kan man acceptera hur mycket som helst och vad som helst i ett förhållande?
Vart går gränsen för rätt och fel egentligen samt gränsen för hur mycket "eget" liv man ska ta sig när man påstår sig leva med någon?
Kan man se snesteg som fel eller ska man acceptera det som ett misstag för att någon säger det och sen gå vidare som om inget har hänt?
Ska man blunda för vissa saker bara för att den andre ska få som den vill??
Förhållanden ser olika ut för alla, likaså gränser, synen på rätt och fel men någonstans borde väl dom här sakerna ligga på samma nivå hos alla eller har jag fel nu?
Många frågetecken blev det men det här är å andra sidan alltid ett ämne med just många sånna.
Har haft många långa samtal med en vän om detta men om vi har blivit någe klokare får någon annan svara på.
Någon som känner sig manad att starta en diskussion på detta eller kanske bara svara på frågorna??
Måste vara skönt att sitta på en stol skyddad inom fyra väggar med låsta dörrar och låtsas om att det inte finns något som heter konsekvenstänkande.
Sitta på en stol och anse att en människas liv inte är värd mer än ett hånskratt och tomma ord.
Som man sår får man skörda men vissa skördar aldrig utan gömmer sig och leker upptagna i hopp om att problemet ska försvinna.
Är det vuxet beteende att sätta krav på folk och sen inte uppfylla något själv och sen inte förstå varför folk blir så upprörda.
Vissa människor föds uppenbarligen utan hjärna, sunt förnuft och förmågan att kunna relatera till andra men varför då välja att jobba med människor.
Ska man då inte söka sig till ett eget hörn på en verkstad elller vilket jobb som helt som inte kräver kontakt med andra människor.
En krona för varje nonchalant handling och jag hade varit rik idag.
Vilket skämt till samhälle
Kan det inte bli vår snart så att sommaren kan komma!
Karin
Hellsing
Blood +
Bleach
Nana
Peach girl
Full moon
Black blood brothers
Trinity Blood
Black cat
Azumanga
Fate stay night
DN angel
Ai mai mi strawberry egg
Rozen maiden
Seirei no moribito
Death note
Elfen lied
Witch hunter robin
Fruit basket
Hörde att det fanns en tråd på ett forum som handlade om socialbidrag och som alltid när det gäller frågor om ekonomi eller bidrag så finns det väldigt många som har åsikter men hur är det med kunskapen egentligen?
Oftast så är det inte den sökande individen det är fel på utan felet kan i det flesta fall ligga hos socialen själva genom att dom begränsar hjälpen och det hela slutar med att ingen kommer någon vart och ord som parasit osv uppstår.
Är det rätt att säga så om någon som verkligen hatar att "leva" på det sättet och som inte vill annat än att få ett jobb och normalt liv?
Om man kunde tänka på längre sikt och se framåt så skulle det ligga i allas intresse att ordna så att dom som verkligen vill och behöver utbildning för att få jobb kan få det och att dom som behöver hjälp med att komma in inom vissa yrken kan få göra det.
På så sätt skulle man minska antalet sökande för att fler skulle ha en chans till jobb och bidra med sin del till samhället.
Numera är det så att folk skickas runt till olika ställen som varken leder till något eller som fyller någon riktig funktion och det i sig kostar en massa.
Jag tycker att man ska göra det ordentligt, tänka långsiktigt som sagt var och planera bättre.
Eller är jag helt ute och vimsar nu?
Det är varken lätt eller kul att vara i en sits där livet inte tillhör en själv men det är lätt att döma och häva ur sig en massa när man själv inte förstår och tar allt för givet här i livet.
Ibland kanske man måste tänka efter innan man säger något, det är inte bara i andra länder folk lider utan även i ett land som detta.
På lördagen ska det tydligen hållas en utställning med drygt tusen söta katter och sen på söndagen ska det vara hundar om jag inte minns fel och här sitter jag och önskar att det inte hade varit den jobbigaste tiden på månaden dvs slutet och man sitter och väntar på att det ska trilla in något på kontot så att man kan leva som folk igen.
Hur som haver så ville jag verkligen åka och titta men nu får jag sitta hemma istället och hoppas på att jag ska kunna titta nästa år istället.
känner mig lite ledsen i ögat just nu med det går nog över snart, man har ju ändå två söta om än livliga spinnande ulltussar här hemma.
COLORS
The mirror reflects the illusion of a spirit.
Unnoticed, it picks up speed.
It is said that it's okay to go anywhere.
A broken wish makes everything all grey.
Tonight, a flame flickers and you draw your dream.
Isn't the tip of your brush thirsty?
If there's no blue sky unfold your blue umbrella.
Isn't that good? The canvas is all yours.
That time I that I gave up, I only held a white flag over my head.
Now it's a deep red, like it's inviting the matador [bullfighter]
A fluorescent light in which all colors are faded.
On top of a black and white chessboard, I met you.
In such a short time we grew close.
Do you remember one month from then?
It was good to just watch the setting sun and the orange sky with you.
Even though, an opening is the origin of disaster.
The times that we pray for the dead, we wear black clothes.
A rouge footprint purposely leaves behined a deep red color.
If you say to yourself...
"You can draw only the pictures that don't have dreams."
Keep drawing on that canvas.
That time that I gave up, I only held a white flag over my head.
Now, you don't know my true colors.
(Stor favorit)
Så var julen över för denna gång och nu är det vardagen som gäller med allt vad det innebär.
Trodde jag ialla fall, tydligen så var jag en av dom få som fick lite mer av julen och lite senare dessutom.
Under en tid så har jag haft funderingar på att fixa fram en ny dator och innan jul så bestämde jag mig för att beställa lösa delar plus ett nytt chassi för att sedan bygga ihop den med hjälp av min sambo..när det fanns pengar över till något så lyxigt.
Verkligheten brukar sällan gå ihop med ens önskemål och om dom gör det är det ännu mera sällan att dom händer i den takt man själv önskar.
Men för min del hände just det och nu sitter jag här med en dator som jag inte trodde skulle komma i mina ägor över huvudtaget.
Ibland kan även en vuxen som inte tror på julen riktigt nästan bli som ett litet barn igen och skina upp värre än solen som man under denna period av året nästan aldrig få se.
ovanpå en riktigt nice burk så odlar man hjärnceller och det är inte så illa det heller, har hört att dom ska vara bra att ha
