Sukhon's humble little blog

Sådan far sådan son brukar det heta men i det här fallet får det heta sådan far sådan dotter.
Envishet tycks gå i släkten och när två envisa människor vägrar att ge med sig uppstår det en så kallad krock.
Min käre far är en mycket envis man som fullföljer saker han har tagit på sig och när det kommer till honom handlar det ofta om jobbet som i mina ögon kan anses som hans andra hem och har varit det så länge jag kan minnas.
I vanlig mun tror jag att det går under namnet arbetsnarkoman.
Att stanna hemma vid än förkylning kan vara väldigt svårt så att uppsöka läkare när konstiga symtom börjar visa sig kan ju faktiskt vara ännu svårare så istället kör man på taktiken att det bara är tillfälligt och att det går nog snart över.
Får höra att det kanske inte har varit sådär jätte prima den senaste tiden och frågar om det kanske inte vore smart att kolla upp det hela hos en läkare bara för att vara på den säkra sidan.
Pappa står på sig och säger "nu är det bra igen"vilket jag tvivlar starkt över men jag får honom ialla fall att lova mig ett läkarbesök om det händer igen.
För honom var det bara ett virus som gick på jobbet, inget att oroa sig över.
Nu har det hänt igen och som utlovat vände han sig tilll en läkare sedan akuten och efter det upplag på ett operationsbord i fyra timmar och efter det inlagd med diagnosen lättare hjärtinfarkt.
Och det har han gått med i över en vecka!
Tack och lov att han uppsökte läkare som utlovat men tänk om han kunde lova mig att verkligen ta hand om sig själv och kanske dra ner på tempot lite.
Men jag antar att det är svårt ibland att faktiskt lyssna på vad ens vuxna dotter har att säga om saker och ting när man är envis.
Ibland kommer man till en punkt i livet då det blir barnen som talar om vad föräldrarna bör göra och inte göra vilket kan anses som ganska komiskt.