Sukhon's humble little blog

Jag var en av dom som trodde att vid 15 års ålder så räknades man som vuxen och då kan man allt, man vet allt och så är man störst i världen.
Min pappa kunde inte rubba mig på dom där punkterna för det var ju jag som visste bäst och det ville jag visa genom att flytta hemifrån vilket jag också gjorde.
Sen den dagen har jag fått lära mig en hel del saker som jag in min ubblåsta lilla hjärna faktiskt inte kunde eller ens hade hört talas om.
Utgifter, inkomster, städning och matlagning var saker som tillhörde vardagen men för en på 15 finns det bara "Ge mig pengar" och "jag vill göra roliga saker".
Två små saker som inte går ihop med resten men jag lärde mig det mesta fast den hårda vägen dock.
Idag kan jag allt det där, trodde jag i alla fall fram tills livet visade mig att det finns saker kvar att lära sig som ex att man inte ska sätta sig med ett spel samtidigt som man ska laga mat.
Ställde kastrullen på plattan och lät vattnet koka upp, hällde i riset och gick sedan därifrån för att fortsätta spela tills det var klart.
Vart var min hjärna egentligen??
Lämnade plattan på högsta värmen och kom in i köket precis i tid för att känna lukten av väldigt bränt ris som var på gränsen till att eldas upp.
Har aldrig i hela mitt liv lyckats med en sån här grej men någon gång ska vara den första synd bara att den kom nu och inte förr.
Klantigt!