Sukhon's humble little blog

Så sitter man på en annan plats med en mardröm som bara blir värre för var dag som går och just nu känns det som att den kan hålla på i all oändlighet.
Lagen om alltings djävlighet har majoritet hos mig förtillfället och man gör verkligen allt för att inte ge upp helt men det är svårt speciellt på kvällarna då man inte kan sysselsätta hjärnan med något helt onödigt bara för att slippa tänka på allt kaos som råder.
Vill så gärna att allt ska få vara bra men nu när jag sitter här och verkligen tar itu med allt så vet jag att de bara är en dröm som inte kommer att hända mig,en dröm som jag kommer att fortsätta ha varje vaken stund.
Nu handlar det inte bara om att jag har förlorat någon som jag älskar och bryr mig om, de handlar även om mitt liv i helhet som inte alls är helt någonstans men som man ändå ska försöka leva.
Ända sen jag flyttade hemifrån för många år sen har allt lett till värre saker och inget har fungerat eller blivit som jag trodde, många tårar har man fällt men hur de än är så slutar saker på ett sorgligt sätt när de gäller mig.
Nu sätter jag ner foten ungefär som ett barn kan göra under sin mest trotsiga period, göra en ful grimas samtidigt som jag högt säger"Nu får de vara nog....Jaaa de får de"
Okey friska takter från min sida med inslag av dålig förklaring eller humor men hela livet är ju så dåligt upplagt så det passar bara in.
Planlöst vandrar man runt som en vålnad och skrattar tonlöst åt vissa saker bara för att åtminstone försöka hänga med lite i kretsen.
En fråga ställs "hur orkar du?" jaa hur orkar man och svaret är att man inte gör de men mycket görs på automatik och resten är ett mindre tvång eller en övertygelse för sig själv att man kan klara sig och situationen man sitter i.
Ur all skit som råder har jag ialla fall fått en vän som ligger mig varm om hjärtat och som jag önskar allt gott till för hur de än är så förtjänar han allt bra som kan finnas i livet.