Att hitta en praktikplats är uppenbarligen lika lätt som att få ett jobb.
Av dom fyra platser som jag kontaktade var det bara en enda som hade tillräckligt god uppfostran att tacka för att jag har visat intresse och tagit sig tid att säga hejdå.
Resterande tre hade så bråttom med att bli av med mig att orden bara snubblade ut lite halvhjärtat (ur det gapande hålet även kallad munnen) för att inte tala om hur stressade dom lät när jag informerade om att jag inte kommer från någon skola.
Ingen frågade mig varför jag kontaktade dom om jag inte kom från en skola, jag hade lika gärna kunnat vara färdigutbildad men det hade vederbörande för bråttom för att ens orka bry sig om.
Kanske bara är jag som är petig men ska man inte åtminstone försöka att ta sig en gnutta tid när det är någon som ringer bara för att fråga och inte ställa dom inför rätta och skrika av med huvudet.
Man blir så motiverad när man möter människor som antingen inte kan konsten att svara när man gör en förfrågan eller öppet visar att man har inkräktat på deras dyrbara tid.
Jag trodde att söka jobb var en pina men efter det här så inser jag att det inte spelar någon roll båda är lika givande som ett sömnpiller.
Det där med att satsa på yngre är för mig bara som en fjärt i rymden för att uttrycka mig barnsligt enkelt och lite smått dumt.
Vänder man sig till arbetsförmedlingen får man bara "sök jobb" slängt i ansiktet men hur lätt är det att få jobb när man inte ens lyckas fixa en praktik?
Livet är bra surt allt för ofta för att man verkligen ska orka ta sig igenom en hel dag utan att känna sig trött, irreterad eller mordisk.
Är det kanske mig det är fel på och ingen annan!
En gen som är så totalt fel och avskyvärd att alla ryggar undan för att slippa bli smittade bara det att jag är den ende som än så länge är så naiv att jag inget har upptäckt ännu.
Inte nog med att jag dryper av sarkasm nu lider jag också av en felande gen som skrämmer alla jag söker jobb/praktik hos.
En förenkald mer trovärdig historia är ju att jag måste vara en av dom få stackrarna som föddes med otur som vara hela livet igenom.
1 Comment:
Hehe! Sarkasm är medicinen mot sjukdomen som går under namnet "samhället".
Post a Comment