Sukhon's humble little blog

Mötet med fonus i februari vart aldrig av utan det hela slutade med att alla papper skickades till mig för påskrivning och sen fick jag skicka dom vidare så att nästa i ledet kunde skriva på och så den efter det tills alla papper till slut hamnade där som skulle.

2009 har lämnat plats för 2010 och jag hoppas verkligen att det nya året bjuder på betydligt bättre än de förra men som saker sker nu verkar inte början på de nya året bli bra.
Fem månader har gått sedan mamma gick bort och för mig vart avslutet samma dag som hon blev begraven men för myndigheter och jurister höll allting på att kosta pengar utan någon ände på det hela så dom beslöt sig för att ringa och pina mig lite nu när de är nytt år och allt med orden att jag ska infinna mig hos fonus för ett möte men själva fonus i sig ska tydligen inte vara närvarande utan bara juristen och någon fjolla som kommunen utsett till "talesman" i mina syskons frånvaro.
Intressant hur en helt oberoende person kan klampa in och tala för andra som inte ens vet om vad som händer eller att de händer överhuvudtaget.
Jag blir mer och mer imponerad av deras sätt att handera saker och ting men något förtroende har jag inte.
Det roliga slutar inte ännu.
Hela en månad innan själva mötet är juristen snäll och informerar om detta och de är inte allt hon har även varit vänlig nog att kolla upp tåg åt mig men inte kollat om själva dagen och tiden i sig passar, man kanske inte behöver tänka på sådana saker när man är jurist och jobbar åt fonus.
Vi ska tydligen diskutera dödsbodelning eller vad fan skiten nu heter fast jag kan inte riktigt begripa varför vi ska ha möte när det varken finns något att dela på eller människor på plats att dela mellan, jag är fortfarande den enda anhöriga på plats och man kan inte dela på en person inte som jag vet i alla fall.
Vad har dom hållt på med under dessa fem månader som nu har hunnit passera om dom kommer med detta nu??
Om jag förstod rätt så skulle själva utredningen eller vad jag nu skalla de hela att fortsätta vara aktiv i ytterligare fem år även efter att jag har varit på mötet.
Ska jag gå omkring här hemma i fem år och hela tiden vara på spänn i fall om dom skulle ringa mig angående flera mystiska förbokade möten och vad är de som gör att dom måste ha så lång tid på sig.
Snacka om att ha en kniv i bröstet som någon skadeglad sitter och vrider på i olika vinklar bara för att det går.
Kan ju tro att dom sitter med en mordutredning och inte med ett dödsbo...löjligt och lite smått sjukt.
I uppdragdsavtalet som jag fick skriva på i början står det klart och tydligt att "Uppdraget omfattar inte att förätta arvskifte eller utreda boet eller att i övrigt förvalta dösboet" Jag tror att dom har gjort de mesta som står där så varför då ha ett uppdragsavtal om man ändå inte tänker fullfölja det.
Fonus och deras jurister är inte bättre än en dörrförsäljare eller jehovas i mina ögon, dom kan alla stoppa upp något hårt och kura på nå ställe där solen inte alls lyser någonsin.

Så var julen överstökad för det här året och jag måste få säga att julen var så smidig att den knappt märktes om man bortser ifrån klapparna förstås.
Något spring bland jul hysteriker i några butiker vart de inget alls av men ändå en god middag på bordet så att magen vart ett par storlekar större än normalt så jag hade en mycket trevlig och ska vi säga uppblåst jul men en massa snö utanför fönstret.
För de är ingen jul utan snö och detta år kom snön med besked så nu behöver vi inte höra om klimatet på ett tag utan nu blir de frysa av och klä sig så att man svettas när man är och handlar och fryser på vägen hem bara för att all värme som byggts upp försvinner så fort man visar sig ute.
Inget går upp mot en svensk vinter med redig halka och rejäl kyla så att man riktigt kan känna hur näsa, ögon och öron sakta men säkert trillar bort trots att de sitter kvar.
Frusna tår och fötter är också populärt.
Med så mycket snö ute går det faktiskt att åka pulka ute eller kälke om de passar bättre, en hederlig sopsäck nerför skidbacken kanske är ännu bättre om inte annat så är de nå som jag föredrar sen att de kan göra ont är en annan sak.
Vilket som var julen här på riktigt och jag tror att många förbannar skiten lika mycket som man tycker om hur allt ute blir lite ljusare och finare där ute.
Snön gör att allt ser mindre trist och dystert ut så för min del får de gärna komma mer snö ett tag till sen vill jag ha vår och varmare väder.

Nu när julen är överstökad är de dax att planera för det nya året och smälla av ett par raketer i luften i stället för.....som de kan bli efter en härlig julmiddag med blandad kompott.
Själv ska jag dra av ett par raketer med vänner och sambo, jag i luften och dom andra får göra som dom vill bara de inte stinker.

Stå på benen gott folk och håll nykterheten på en lagom låg nivå under välkommnande av de nya året och ha en god fortsättning.

GOD JUL......GOTT NYTT ÅR!!!!!!!!!!

Hade inte mycket att göra så jag gjorde ett litet test för att se vem jag är och detta är då resultatet.

Personality Type Report

Snön har singlat, rasat och yrt ner under dagen och det har gett en känslan av att det kanske är lucia idag och att de faktiskt är December nu.
HURRA För mig! Enda dagen då man har rätt att vara ego och käka en massa tårta så magen nästan spricker sen besök och presenter förstås.

Kakmonstret vill inte ha en kaka...kakmonstret vill ha ALLA kakor!


Förutom denna dag har dom gångna dagarna inte haft så mycket roligt att bjuda på.
Jag har i vanlig ordning glömt att göra vissa saker men de hör till och veckorna upphör inte att existera så jag kan ju glömma de igen och vänta tills de har gått ytterligare några veckor.
Kanske händer nå spännande då eller att jag för att jag faktiskt gjort de jag ska trots mitt dåliga minne.
Undra om de har med ålder att göra?

Tårtan väntar och de är ju inge bra.

Två veckor har hunnit passera nu men det känns som att det har gått ännu längre tid.
Kan bero på de trista vädret, rutinerna och att jag har lyckats dra på mig en förkylning som stör min sömn.
Kroppen är mör som den alltid blir när jag är förkyld men det är inget som direkt stör mig utan det som stör är den förbannade hostan som hela tiden hotar att kasta upp mina lungor och helt trasa sönder mina stämband.
Fråga mig inte hur jag hostar då för de vet jag inte själv men jag kan nästan höra hur konstigt snett det blir i halsen och ont satan gör de också.
Att klä sig varmt räckte inte för att hålla bacillerna borta från mig speciellt inte efter att ha varit i värmen och sen kommer hem till kyla och dåligt väder.
Fryser även när jag sitter inne vilket ter sig lite töntigt men jag vänjer väl mig någon dag.
Något annat att vänja sig vid är att ha en familj som är väldigt stor och svår att förstå sig på.
Har försökt att hålla kontakten med några av dom dvs dom som kan engelska men de har visat sig vara mycket svårare än vad jag hade väntat mig för just nu får jag känslan av att jag inte riktigt är välkommen.
Försöker gå tillbaka i minnet för att kanske kunna få en ledtråd, kanske gjort eller sagt något som jag inte skulle fast jag kan inte komma på något och ingen har sagt något och jag antar att det är själva problemet.
Ingen säger något till mig ungefär som att det bara var mamma dom ville ha hem och nu när hon är hemma och jag är hemma så skiter dom i vilket.
Kalla mig överkänslig eller vad som helst men det är inte första gången jag får de intrycket och de är nog inte sista gången heller, vet att jag upplevde det under tiden som jag var där med.
Tror inte att en del av mina kusiner är riktigt ärliga alla gånger och de sårar mig lite på samma sätt som min bror sårade mig genom att bara sticka när jag kom till Thailand.
Vet inte vad han eller resten av mina syskon har för problem men jag tycks vara en stor bidragande orsak.
Skumpt uppförande kanske är något som går på mammas sida av familjen.
Synd att jag aldrig fick tillfälle eller möjligheten att fråga henne om alla där borta.
Håller mig från och med nu till den familj jag hade innan all denna cirkus startade och de är då min pappa.
Mitt liv har blivit lite rörigt men någon vecka till så tror jag nog att allt har hunnit lägga sig och jag kan återgå till att göra saker precis som innan och vill kusin eller moster ha kontakt får dom se till den biten själva för jag ger upp.

Tre veckor går fortare än vad man tror speciellt om det är tre veckor fyllda av saker att göra.
Varmt varje dag även om inte solen var framme för den visade sig väldigt sällan men när den väl lös så njöt jag ännu mera men tyvärr fanns det inte mycket tid till att bara ligga och sola.
Dessutom fanns det hela tiden så mycket att se att solen ibland hamnade långt ner på min lista.
Tror att mamma ibland skrattade sig fördärvad åt mig och mina klumpiga företag för jag själv skrattade åt det jag höll på med.
Hade hon varit vid liv och sett så hade ho skrattat så mycket vet jag i alla fall och mina kusiner skrattade åt mig men alltid utav värme inte elakhet.


Templen där borta är just så vackra som jag trodde att dom skulle vara och att få vara där med någon som vet hur man gör gjorde det hela spektakulärt och de spelade ingen roll hur många tempel vi än besökte för de fanns alltid något nytt att lära sig.
Tror att jag och min sambo alltid var dom enda utlänningarna där eller snarare vart vi än gick men det klagade inte vi på.
Bara en enda gång var vi i ett turistområde och det var sannerligen inge kul så vi stannade inte länge utan åkte hem igen efter en stund.
Thailand upplevs bäst utanför turistområdet faktum är att det gäller alla länder.

Mammas ceremoni var fylld av allt annat än sorg så jag tror att det var precis så som hon hade velat ha det.
Munkar samlades i hemmet för att be för henne och sen släkten på plats med för att be tillsammans med munkarna.
Helt otrolig syn och upplevelse.
Famillj och vänner samlades under samma tak så att hela huset fylldes, alla fick nämnligen inte plats i huset utan fick sitta utanför och jag tror att man åt i omgångar för att det var så många närvarande.
Alla var glada och skulle visa mig en massa foton på varandra och på mamma.
Hon var så vacker när hon var i min ålder och jag såg att jag inte är ett dugg lik henne.
Jag har för mycket svenskt i mig och för lite av hennes fina asiatiska drag.
Saknar henne otroligt mycket och även fast jag var med vid hennes begravning har jag svårt att förstå att hon inte längre lever.
Vet inte hur många gånger jag ösnkade att hon fanns vid min sida medans jag var i thailand, vi skulle ha sett allt tillsammans.
Men dom ställen som vi bodde på under våra tre veckor där hade hon bott i medans hon var och hälsade på och det gjorde mig väldigt glad att höra för det kändes som att det förde mig närmare henne och gav en slags samhörighet som vi inte haft under tiden som hon levde.
Vet att det säkert låter fånigt men för mig var de så men absolut inget andlig "aaah" uppenbarelse bara en varm känsla över att förstå varför hon hela tiden ville åka tillbaka.
Alla var så lyckliga över att äntligen få träffa mig och jag kan inte beskriva all den lycka jag kände medans jag var där.
Kusiner och mostrar öppnade upp sina hem för en och bjöd på allt som gick att bjuda på och nu när jag tänker tillbaka är det både med glädje och sorg.
Glädje över att ha fått möjligheten att träffa dom flesta som stog mamma nära och sorg för att jag var tvungen att lämna allt och åka hem igen.
Visst kommer allt att finnas där tills jag kommer tillbaka men det är inte de utan själva kärnan i det hela är att jag överhuvudtaget behövde lämna min familj och deras värme för att bemötas av total kyla och då handlar det inte bara om vädret.
Den värmen och gästvänligheten som fanns oss till buds där borta går inte att finna här även om du så skulle leta efter den och det var alltid någon hemma under dagarna som man kunde prata med eller försöka prata med.
Var väldigt få som kunde engelska men de fanns alltid sätt att göra sig förstådd på eller så väntar man tills det finns någon på plats som kan prata fast jag kände att många ord kom tillbaka så på ren rutin kunde jag förstå vad som sades vilket förvånade mig och dom många gånger.
Som jag saknar dom.
Tänker åka igen så fort jag har råd men då tänker jag stanna längre än tre veckor, för mig är det alldeles för kort tid och jag tänker prata thai med min familj då så studera och lära är vad som gäller nu.
Till och med lovade att jag skulle kunna prata nästa gång så det är bäst att hålla det.