Sukhon's humble little blog

Har länge funderat över hur socialen egentligen fungerar och försökt komma underfund med vad dom går efter när dom tittar på en sökandes papper.
Har även undrat över varför man inte använder sig av samma “sida av boken” så att säga.
Jag har nu stött på tre olika städer och ingen av dom gör på samma sätt och man kan inte låta bli att rynka på ett ögonbryn eller två åt de och fråga sig varför måste allt vara så himla krångligt.
Den ena lilla staden hjälpte till med bostad om man inte kunde skriva ett kontrakt själv, vilket i mina ögon är en bra sak för alla ska väl ändå har rätt till en bostad.
Stad nummer två hade en egen avdelning för sådant även kallat bos men varför den fanns kan jag än idag inte förstå för de hände inte mycket där, i vart fall inte under den tiden som jag bodde där och behövde deras hjälp.
Sen har vi då den sista lilla staden och där vet dom inget om att hjälpa till med bostad, dom begär kontoutdrag sen tre månader tillbaka och dom vill att man ska betala dom två första hyrorna själv om man hittar en bostad.
Det om något förstog jag mig verkligen inte på.
Ska dom stoppa dom få slantar man får in bara för att man har lyckats hitta en bostad för att sedan efter två månader låta samma person få ansöka igen.
Och det här skulle då vara något som länsrätten har bestämt men frågan är hur mycket vederbörande på socialen har blandat ihop alternativt kokat ihop själv för att spara på pengar.
Har hört att om man flyttar från en stad till en annan så ska man betala dom två första månaderna själv och sen kan man ansöka om hjälp hos dom om det nu behövs, men jag har aldrig hört att man måste göra det även ett tag efter att man har fått beviljat och som det är nu har jag verkligen svårt att svälja den biten som sann.
Så mycket problem har jag nog aldrig varit med om och inte heller har jag någonsin upplevt att det är fel att ha tak över huvudet.
Men något som alla dessa tre socialkontor har gemensamt är att man måste stå till arbetsmarknadens förfogande vilket inte är så konstigt, man vill ju inte ha deras hjälp hela livet igenom.
Vissa kan få allt serverat på ett silverfat medans andra får slita arslet av sig för att ens kunna få beviljat för kommande månad.
Kan man fortfarande sen denna mynighet som en kortsiktig hjälp som man kan vända sig till när man behöver eller är det bättre att försöka leva på andra och bespara sig själv denna förnedring som det nu är när man vänder sig till dom.
Vill man att någon ska vända ut och in på ens liv, vill man på en enda dag långdraget summera ens liv så ska man verkligen vända sig till dom.
Men som sagt var alla är inte så men det är sällan man möter någon som verkligen vill hjälpa istället för att sitta och gotta sig i andras problem och glatt sitter och antecknar allt oavsett om det är av värde för deras utvärderingar eller ej.
Ibland kan jag till och med tycka att dom har för mycket att säga till om och för lite tillsyn.
Hur många barn har inte förlorat både hem och föräldrar bara för att socialen har ansett att dom farit illa i hemmet men i verkligheten kanske föräldrarna bara behövde lite hjälp och stöd inte ett omhändertagande.
Det är faktiskt inte alltid som det görs en korrekt bedömning av situationen men hur ofta vet en förälder när det är rätt och fel när det kommer till folk som har all makt i världen att verkligen förstöra en persons liv.
Vem ser till så att familjer som bara behöver hjälp får den hjälpen om inte socialen klara av en sådan sak.
Är många verkligen så dåliga föräldrar att ett omhändertagande är ett måste utan ens en tanke på andra möjligheter trots att många föräldrar som vill sina barn väl ofta är villiga att göra allt.
Sen kan man ju fråga sig hur många av alla dessa “behandlingshem” som verkligen står för den hjälpen som socialen påstår att dom gör.
Jag har hört om ett och där bistog man med allt annat än hjälp för familjerna.
Att säga till någon att man måste göra vissa saker annars tar vi ditt barn är inte hjälp utan hot men det kanske bara är jag som är känslig av mig.
En ändring och mera tillsyn kanske är på sin plats.