Hörde att det fanns en tråd på ett forum som handlade om socialbidrag och som alltid när det gäller frågor om ekonomi eller bidrag så finns det väldigt många som har åsikter men hur är det med kunskapen egentligen?
Oftast så är det inte den sökande individen det är fel på utan felet kan i det flesta fall ligga hos socialen själva genom att dom begränsar hjälpen och det hela slutar med att ingen kommer någon vart och ord som parasit osv uppstår.
Är det rätt att säga så om någon som verkligen hatar att "leva" på det sättet och som inte vill annat än att få ett jobb och normalt liv?
Om man kunde tänka på längre sikt och se framåt så skulle det ligga i allas intresse att ordna så att dom som verkligen vill och behöver utbildning för att få jobb kan få det och att dom som behöver hjälp med att komma in inom vissa yrken kan få göra det.
På så sätt skulle man minska antalet sökande för att fler skulle ha en chans till jobb och bidra med sin del till samhället.
Numera är det så att folk skickas runt till olika ställen som varken leder till något eller som fyller någon riktig funktion och det i sig kostar en massa.
Jag tycker att man ska göra det ordentligt, tänka långsiktigt som sagt var och planera bättre.
Eller är jag helt ute och vimsar nu?
Det är varken lätt eller kul att vara i en sits där livet inte tillhör en själv men det är lätt att döma och häva ur sig en massa när man själv inte förstår och tar allt för givet här i livet.
Ibland kanske man måste tänka efter innan man säger något, det är inte bara i andra länder folk lider utan även i ett land som detta.
På lördagen ska det tydligen hållas en utställning med drygt tusen söta katter och sen på söndagen ska det vara hundar om jag inte minns fel och här sitter jag och önskar att det inte hade varit den jobbigaste tiden på månaden dvs slutet och man sitter och väntar på att det ska trilla in något på kontot så att man kan leva som folk igen.
Hur som haver så ville jag verkligen åka och titta men nu får jag sitta hemma istället och hoppas på att jag ska kunna titta nästa år istället.
känner mig lite ledsen i ögat just nu med det går nog över snart, man har ju ändå två söta om än livliga spinnande ulltussar här hemma.
COLORS
The mirror reflects the illusion of a spirit.
Unnoticed, it picks up speed.
It is said that it's okay to go anywhere.
A broken wish makes everything all grey.
Tonight, a flame flickers and you draw your dream.
Isn't the tip of your brush thirsty?
If there's no blue sky unfold your blue umbrella.
Isn't that good? The canvas is all yours.
That time I that I gave up, I only held a white flag over my head.
Now it's a deep red, like it's inviting the matador [bullfighter]
A fluorescent light in which all colors are faded.
On top of a black and white chessboard, I met you.
In such a short time we grew close.
Do you remember one month from then?
It was good to just watch the setting sun and the orange sky with you.
Even though, an opening is the origin of disaster.
The times that we pray for the dead, we wear black clothes.
A rouge footprint purposely leaves behined a deep red color.
If you say to yourself...
"You can draw only the pictures that don't have dreams."
Keep drawing on that canvas.
That time that I gave up, I only held a white flag over my head.
Now, you don't know my true colors.
(Stor favorit)
Så var julen över för denna gång och nu är det vardagen som gäller med allt vad det innebär.
Trodde jag ialla fall, tydligen så var jag en av dom få som fick lite mer av julen och lite senare dessutom.
Under en tid så har jag haft funderingar på att fixa fram en ny dator och innan jul så bestämde jag mig för att beställa lösa delar plus ett nytt chassi för att sedan bygga ihop den med hjälp av min sambo..när det fanns pengar över till något så lyxigt.
Verkligheten brukar sällan gå ihop med ens önskemål och om dom gör det är det ännu mera sällan att dom händer i den takt man själv önskar.
Men för min del hände just det och nu sitter jag här med en dator som jag inte trodde skulle komma i mina ägor över huvudtaget.
Ibland kan även en vuxen som inte tror på julen riktigt nästan bli som ett litet barn igen och skina upp värre än solen som man under denna period av året nästan aldrig få se.
ovanpå en riktigt nice burk så odlar man hjärnceller och det är inte så illa det heller, har hört att dom ska vara bra att ha